Det här med kläder

När man pendlar i vikt så mycket som jag har gjort är ju det här med kläder en ständig källa till ångest och problem. 
Våren 2017 tappade jag drygt 20 kilo i vikt. Jag gick ner 3 storlekar i kläder. Det var en fantastisk känsla att successivt få  bygga upp en helt ny garderob, att ha en acceptabel ursäkt till att få köpa en himla massa nya kläder! Jag valde med omsorg ut det som jag verkligen ville ha, plagg som framhävde min kropp istället för att dölja den. När jag vägde som mest köpte jag kläder utifrån två kriterier; de skulle finnas i min storlek och de skulle dölja så mycket som möjligt. Jag hade en hel garderob med ganska dystra plagg, mörka tråkiga färger och ganska intetsägande modeller. Allt för att inte dra uppmärksamhet till mig och min tjocka kropp. 
 
Sommar 2016, ca 85 kg
 
Sommar 2017, ca 68 kg
 
Så när jag hade gått ner så mycket och verkligen trivdes i min kropp började jag välja andra typer av kläder. Jag rensade ut och slängde i stort sett alla mina gamla trasor, som nu, utöver sin tråkighet, också blivit alldeles för stora. Det var en lättnad att göra sig av med dem och jag lovade mig själv att jag aldrig mer skulle bli så stor. 
 
Nu, drygt 2 år senare, är jag lika stor. Och jag har en garderob som till 90% är fylld av kläder jag inte längre kan använda. För att jag inte kommer i dem. Det är SÅÅÅÅÅ deppigt. Jag har återigen börjat köpa tråkiga, stora plagg. För att jag måste ha nåt att sätta på mig, för att jag inte vill köpa nåt dyrt och fint nu, när jag ändå ska gå ner igen.
 
Frågan är egentligen hur man ska tänka. Å ena sidan vill jag ju inte köpa på mig en massa kläder i min nuvarande storlek. Dels för att det känns som bortkastade pengar om jag lyckas gå ner alla överflödiga kilon igen. Men också för att jag tänker att ju obekvämare jag känner mig i mina alldeles för tighta byxor och blusar, desto mer motivation får jag till att göra något åt övervikten. Samtidigt vet jag att självförtroendet får sig en rejäl knäck av att inte känna sig bekväm i de kläder man bär.... Och kanske känns det bättre att ändå få känna sig fin "under tiden"? Svårt att veta hur man ska göra.... 

Kommentera här: